107. Rabatt på böter, talibaner & rosa Cadillac. Erika

Tänk dig att du är så där skönt trött, du längtar till din sköna säng, och efter tandborstning kryper du ner mellan de mjuka lakanen, under det mjuka täcket och borrar ner dig i den sköna kudden. Kanske har du fönstret öppet och nattens tysta ljud blandas med doften av naturen.

Mmmmm…. tänk dig då att det parkerar en stor lastbil 1 meter till höger om din säng, det pyyyyyser skithögt när bromsarna dras, och tomgången mullrar på, timme ut och timme in, sen kommer det en lastbil till och parkerar 1 meter på din vänstra sida, en dammig doft av diesel drar in genom fönstret tillsammans med en duo av tomgång och ännu högre ljud av kylanläggningen, reefern, som båda kommer stå och dundra hela natten, gärna ackompanjerad av en APU dessutom.

Har du tur så slipper du urindoften och har du ännu större tur om det inte är en vältrafikerad järnväg 50 meter bort. Av de ca 40 nätterna vi sovit i lastbilen har nog hälften av de innehållit tankar på mer eller mindre grov misshandel av lokförare eller tjänsteman på det lokala stadsplaneringskontoret på grund av ovanstående.

Dessutom med tanke på reglementet (Larsson!) som innebär att de, lokförarna alltså, måste tuta 3 långa tutningar inför varje nalkande järnvägsövergång.

Jag har dock tur eftersom min man är begåvad med grava snarkningar. Han är begåvad med många saker den mannen varav diverse ljud i vaket och ovaket tillstånd är en. Det innebär att jag redan tidigt i vår relation lärde mig att slå dövörat till ( kan vara väldigt bra att ha i närvaro av ovanstående.) Så jag, och givetvis min man som troligtvis är både halvdöv och försänkt i ett komaliknande tillstånd efter hård arbetsinsats, sover som små små barn. Trots mentala tortyrsessioner av tågtutspåhitt och tomgångstalibaner några decimeter från huvudkudden.

Sömn är ju förutsättningen för en lyckad dag. Humor och respekt för ett lyckat förhållande. Självkänsla, mod och drömmar för ett bra liv. Ödmjukhet och laglydighet för en lyckad anställning. Till exempel.

Här i Nördamerikatt finns det många saker som är annorlunda än i Sverige. Många saker är sämre, men många är bättre, ibland obegripliga dock.

När ”vi”, läs Markus, testade tålamodet hos några statligt anställda tjänstemän häromveckan så lärde vi, läs M, förhoppningsvis ett eller annat. Att köra 40 km för fort på en tillfällig 70-sträcka var inte så bra.

Vi hade hyrbil och körde på en sträcka med avvecklat vägbygge. Massor av vägskyltar i nya former och färger osv. Boten blev 573 dollars. Kanadensiska, så x 7,16kr. Oavsett så är det 573 spänn för mycket. Men…. i det här landet kan man krypa till korset med mössan i hand och be om ursäkt vilket kan resultera i sänkta böter. På riktigt!

Så när han stod inför den Manitobianske allsmäktige domaren i Winnipeg och förklarade att a) han var nykanuck b) nyss hade tagit körkort c) att det var en triljard skyltar på platsen osv så resulterade det i 273 dollar i rabatt och noll prickar!!! Så nu ligger han bara back 300 dollars grabben.

Hade vi haft min rosa Cadillac hade detta aldrig hänt. Dels är det helgerån att framföra ett dylikt fordon i mer än 80 knyck, och om man mot förmodan skulle göra det skulle man snarare få betalt av polisen för att denne skulle få äran av att stoppa mig.

Så i framtiden kan detta lätt undvikas. I alla fall för min del. Att M, i någon form av Dodge RAM-liknande föremål bränner lässet i ociviliserade trakter blir bara hejdlöst kul, ser fram emot det jag också.

Lönen för mödan, målet för dessa 70-timmars-veckor är vår lilla farm i framtiden, gärna omgiven av något 100-tal hektar skog och mark, noll grannar inom syn och hörhåll, och när vi sover spritt språngande med fönster och dörrar öppna är det enda vi vill höra skogens sus, fågelkvitter blandat med doften av nyhuggen ved och diesel från våra traktorer pickups och Cadillacen, gärna på tomgång bara för att vi kan!