
Idag fick jag frågan av min svåger. Nä DEN frågan ställde jag till hans syster. Erika ringde upp svåger Daniel med familj undertiden jag körde in från Flagstaff till Phoenix och vi visade vyerna och pratade hej vilt, då kommer den, frågan.
Living the dream Mackan? Helt oförberedd börjar jag stappla mig fram i ord och meningar som nja du vet asså liksom då Erika hoppade in och räddade mig. – Han har vrålat sen vi körde in i New Mexico. Ja det hade jag och kan fortsätta med det i flera dagar till. Fattar du att vi har kört igenom varenda spagettiwestern, John Wayne rulle och på riktigt Lilla huset på prärien. Röda stora klippor, kaktusar, en påkörd fet skallerorm, varning för Burrosskyltar, canyons, öken, gräsprärie ja jag kan mala på. Man sitter bara och väntar på att Clintan, rökande en dynamitgubbe, ska rida runt en kaktus, att Bröderna Cartwright ska bli jagade av Navahoindianer eller att en kavalleritropp i kabojsarhattar och pickadoller skrittar förbi. Det är något så magiskt coolt att det inte går att jämföra med något annat jag har hittat på i hela mitt liv. Jag MÅSTE bara skaffa mig kabojsarboots med knall, en stadig häst och pickadoller. Det viktigaste i den ekvationen är STADIG för jag lär nog mest hänga runt halsen på pållen och vråla YIHAAW.

Att det var 49C här vid lunchtid och nu i skrivande stund bara 42C kl 1800 är i och för sig inte särskilt gulligt MEN vem bryr sig när det är cowboys och indianer på schemat. Vi kan om vi vill ta in på hotell men jag tror inte ens det är lönt att kolla. Labour-day idag och truckstoppen var fullbelagda kl 12 i 49C värme. Gissar att varenda rum är uthyrt så chefen får faktiskt pröjsa tomgången idag. Sorry Boss men isbjörnar funkar inte i värme.

Jag kan mala på i superlativ i timmar men Patrik sammanfattar det ganska bra: -Allt är precis som i Europa fast tvärtom. Människor här åker på camping precis som hemma men i FETESTORA husvagnar MED en extra kärra bakom där båten eller fyrhjulingen åker. Människor här dricker vätska precis som européer MEN muggarna är på 1,2 liter. Människor här flyttar saker med släpkärror precis som i Sverige MEN det finns inga 680 kg maxlastkärror här, minst 7 ton ska det vara för det ska vara lönt. Vägarna här kan vilken människa som helst som har tappat sitt lokalsinne, förutom Erika då, hitta på. Enkla system som de flesta människor förstår. Det är delar av fördelarna som jag har sett. Innan vän av ordning stämmer upp i sång finns det såklart saker som man tar sig för pannan här men det tar vi en annan dag. En sak till som passar mig här är att det är lönt att arbeta och jobbar man hårt får man vara med och dela på kakan. Som alla system har det sina brister men i grova drag funkar det väldigt bra för oss. En av de dåliga sidorna av systemet är att jag måste sitta och köra upp till 13 timmar om dagen och är man byggd som jag, fet och ovig, kommer diverse symptom fram såsom öm röv och ljumsksvamp men vad gör det?

I’m living the dream precis som du frågade Daniel
Härligt! Mycket att se i Phoenix trakten. Hoppas ni körde igenom Sedona trakten med vackra, röda klippor. Massor med kaktus och annat prickligt, men vackert det med på sitt ökensätt. Varmt som 17, men som vi här i norr skojar om staten: ‘it’s a DRY heat!’🤔😉
GillaGillad av 1 person
Hej på er🤗
Kul resa ni har på börjat,är den livslång tro? Hur snackar man med (the Office, )är det radio eller tele?
Har ni digitala färdskrivare eller?
Hur många timmar får man köra på ett dygn?
Blir ni vänligt bemötta av de andra chaffisarna?De flesta antar jag att de inte vet var Sverige ligger 🤣🤣
Kul att få följa er resa där borta😉
Kör försiktigt
GillaGillad av 1 person
Hej, tack ja vi tror det iaf! 🙂
Mest mailkontakt om det inte är akut.
Japp det är digitalt, Keep trucking.
I Canada får man köra 13 timmar/dygn och i USA 11.
Ja hittills bra stämning 🙂
Vi hörs!
Mvh Markus & Erika
GillaGilla