💥 Sedan knappt ett år har jag haft ett av de absolut grabbigaste jobben – som rivare. Tänk dig att få en 25 tons grävmaskin, lite verktyg till den och en stor kåk att välta omkull. Varje pojke/ mans näst intill våta dröm. Jag har skitkul på jobbet varje dag, får köra stoooooora maskiner och mer eller mindre leka med mina arbetskamrater. Ja jobbet är riskfyllt och farligt men jösses vad kul.
Mitt i detta med emigrationen kommer min chef och vill satsa mer på mig. Erika har redan sagt upp sig men jag har inte hunnit berätta för min chef att jag tänka sluta till sommaren.
🤔 Där, precis där, är det som att kasta en sten på en stilla vattenyta. Allt svajar liksom till, fasen gör jag rätt, vi har det ju ganska bra, kul arbete, ja du förstår kanske. Bara en liten sekund svajar allt och tvekan slår till, kan man ta tillbaka allt? Såklart inte, men tanken passerar snabbt och gör något avtryck i hjärnan.
Erika och jag pratar om allt, vilket är en fantastisk styrka, och när jag berättar om min ”upplevelse” kommer frågan direkt:
” Finns det något som kan få dig att avbryta detta och stanna kvar i Sverige.” Mitt svar är tvärsäkert och lika snabbt som hennes fråga: ”Nej”.
Det är ett absolut svar på en absolut fråga men visst finns det ett uns av ”svaj” pga hjärnspöken och känslor och fler kommer garanterat, konstigt vore det faktiskt annars, eller hur!?
Beslutet är dock väl genomtänkt och kommer att genomföras så långt att det inte blir stoppat pga byråkrati eller att man tappar ett ben eller något annat dumt. Såklart vi drar.
Mackan & Erika 
Det är bara köra. Ångrar ni er finns Sverige kvar. Det största beslutet vi tar som vuxn är att bli föräldrar, det bestlutet går inte att ångra 💖💪🏼
GillaGillad av 1 person